Vid problem med rumsrenhet är det viktigt att först utesluta fysiologisk eller sjuklig orsak.
Guldveterinären utför endast friskvård och som en hjälpande hand vid sorgliga avsked.
Vänd er till klinik som utreder bakomliggande sjukdomar.
Efter att sjukdom uteslutits av veterinär kan experter på kattbeteende vara till mycket god hjälp. Några saker nedan kan man dock först prova på.
De viktigaste frågorna att ställa är:
1. Vem? – kan vara svårt att utröna i ett hushåll med flera katter
2. Vad? – vad har hänt? Vad har gjorts tidigare?
3. När? – när visar katten problembeteendet? När är den ”bra”?
4. Var? – var sker problembeteendet? Infrastrukturproblem i hemmet?
5. Hur? – hur ser beteendet/katten ut när det händer?
6. Varför? – kan man i bästa fall besvara efter frågorna 1-5
Studier har visat att katter som har problem med rumsrenhet;
– oftare har kattströ med lukthämmare eller doft
– oftare har eller har haft urinvägsproblem
– täcker över urin/avföring sämre (skall vara inlärt av kattmamman från 4v ålder)
Katter utan problem var generellt mer renligare och fick sitt kattströ bytt oftare.
Rengöringsrutin:
– Varm lösning med biologiskt rengöringsmedel (t.ex. såpa)
– Eftertorka med sprit (obs inga rengöringsmedel får innehålla ammoniak)
– Rengjorda områden beströs med torrfoder (katter vill inte kissa vid mat)
Behandling vid rumsorenhet (ej sprayning):
- Byt kattsand till finkornig sand.
- Kontrollera kattlådans position med tanke på infrastruktur, säkerhet etc (ex vissa katter känner sig trygga i täckta lådor medan andra känner sig otrygga då de ej har uppsikt ifall någon/något lurar utanför).
- Rengör lådan varje dag.
- Öka antalet lådor.
- För katter som även får gå ut – tillsätt 50% jord till kattsanden
- Rengör enligt rengöringsrutin.
- Begränsa utrymmet vid svåra fall, öka gradvis till rena rum.
- Rengjorda tidigare markeringsplatser beströs med torrfoder.
- Straffa aldrig katten!
Behandling vid inomhussprayning:
- Orsakerna ska identifieras, sjukdom ska kunna uteslutas
- Kattluckor skall om möjligt tas bort.
- Jaga bort andra katter utanför.
- Sprayade områden ska rengöras enligt rengöringsrutin.
- Begränsa utrymmet till ett rum, öka gradvis till rena rum.
- Rengjorda tidigare markeringsplatser beströs med torrfoder.
- Straffa aldrig katten!
- Observera att sprayningen först kan förvärras innan katten svarar på behandlingen.
Vanliga problemsituationer och förslag till lösningar:
Om målområdet för urinmarkeringen (sprayning) är nära dörrar och fönster,
så kan en faktor vara att andra katter syns eller känns genom doftmarkeringar utanför.
Försök att hålla katter utanför utom syn- och dofthåll genom stängsling eller andra repellenter. Blockera ev. utsikten för innekatten så att den inte ser andra katter utanför och se till så att den inte tillbringar alltför mycket tid i fönstret.
Om markeringen börjar då spänningen ökar av någon anledning i ett hushåll med flera katter,
så kan en känslomässig uppretning såsom aggressivitet och/eller territoriellt beteende minska tröskeln för att urinmarkera.
Försök skapa en atmosfär av obegränsade resurser. Erbjud många mat- och vattenskålar, flera rena kattlådor, många olika viloplatser och platser där katterna kan dra sig undan. Öka befintligt utrymme genom att bygga vertikala katträd och andra högt belägna viloplatser. Använd gärna må-bra-feromoner såsom Feliway eller Felifriend som sätts som doftadaptrar i ett eluttag. Försök habituera och desensibilisera de katter som är antagonister till varandra igen. Man kan behöva minska antalet katter i hushållet, speciellt omplacera de katter som är känsligast för hög populationstäthet.
Om markeringar börjar då annan katt kommer ny till hushållet,
så kan den markerande kattens personliga tröskel vara passerad för hur tätt inpå den vill vara andra katter.
Försök att få ned spänningen i kattgruppen genom att den nya katten introduceras i ett eget avskilt rum med toalettlåda och allt annat den behöver. Använd gärna må-bra-feromoner såsom Feliway eller Felifriend som sätts som doftadaptrar i ett eluttag. Låt introduktionen till den andra katten ske gradvis och långsamt via utbyte av dofter sinsemellan. Det kan ibland ändå sluta med att man måste omplacera den nya katten.
Om markering börjar efter att man installerat en kattlucka, eller en annan katt kommit in genom kattluckan,
så kan katten uppfatta att dess vistelsecentrum och resurser är hotade.
Försök stänga igen kattluckan, byt till en som endast kan öppnas med kattens egna id-chip. Ge katten tid att bli säker och trygg igen. Rengör ytan noga och lägg torrfoder på ytor som markerats.
Om katten markerar på nya föremål, nya möbler, vid ommöblering eller efter en flytt,
så kan katten ha blivit osäker och alltså mer otrygg av miljöförändringen.
Försök att begränsa kattens vistelseområde till ett om möjligt oförändrat och invant rum och introducera gradvis till den nya miljön då ägaren är med. Vid stora förändringar i hemmet kan man behöva hålla katten avskild under en tid tills rutinerna är återställda. Undvik att katten får kontakt med nya saker, rengörnoga de ställen där katten markerat så att kattens rutiner för det här beteendet bryts.
Om markeringen är associerad med ägarens frånvaro, före, under eller efter en bortavaro,
så kan markering omge katten med en välkänd och trygg doft, När problemen börjat kan de utvecklas till ett generellt markerande eller till en ytpreferensrelaterad markering.
Försök att desensibilisera katten genom att gå ifrån den korta perioder som långsamt blir allt längre. Ha katten utackorderad då ägaren är borta. Om kvar hemma så håll katten på begränsad yta och borta från platser där den tidigare markerat.
Om katten bajsar i ägarens säng,
så kan det bero på att katten har fått en preferens för just den ytan. Man har spekulerat i om separationsångest under vissa omständigheter kan vara inblandad.
Försök att ta reda på om katten visat preferenser för andra mjuka material. Om det bara händer då ägaren är borta skall separationsångesten behandlas. Rengör noga de ställen som katten satt sig på. Byt material på täcke/överkast.
Om katten sprayar på ägaren eller på föremål efter att den fått en reprimand eller nekats något den vill ha,
så kan katten blivit frustrerad av förändringen i sociala kontakten med ägaren, eller har den lärt sig att den får tillbaka uppmärksamheten på detta sätt.
Försök att undvika situationer av bestraffning om man inte vet att det blir helt rätt gjort (vattenspruta, högt ljud). Ge katten mycket positiv förstärkning när den gjort rätt.
Om katten tvekar att använda kattlådan för att den har haft smärtsamma eller skrämmande upplevelser där,
så har lådan blivit förknippad med obehag.
Försök att ändra placering och typ av låda och se till att katten inte kan bli störd då den väl går på lådan. Stäng in katten med låda och annat nödvändigt i ett begränsat område som inte har några frestande alternativa toalettställen. När katten åter använder lådan rutinmässigt kan den gradvis flyttas tillbaka till ursprungsplatsen.
Om katten går på lådan men sätter sig över kanten,
så kan det bero på individuell variation eller på smärta vid vissa rörelser.
Försök att skaffa en större kattlåda, en med högre sidor eller en täckt låda. Vid smärta skall denna behandlas medicinskt.
Om katten visar en aversion mot kattströet,
så kan det bero på att man ändrat strösort och att katten tycker att den är obehaglig att gå på, ogillar lukten eller att den dammar. För att kissa/bajsa måste den därför söka upp bättre alternativ.
Försök att stänga katten ute från de ställen man inte vill att katten ska sätta sig på och erbjud katten valmöjligheter med ett flertal låder med olika typer av kattströ i. Ta bort de sorter som katten inte använder och ha kvar den/de som katten föredrar. När katten använder dessa rutinmässigt så introducera dem i den ursprungliga miljön.
Om katten utvecklar en preferens för ett annat substrat eller en viss sorts yta än kattströ,
så kan problemet ha börjat spontant då katten kommit i kontakt med den föredragna ytan/substratet och sedan fortsatt på grund av den välbekanta lukt som ju finns där då katten använt det.
Försök att hålla katten borta från den föredragna ytan. Ge en kattlåda med vanligt strö och en som innehåller det som katten verkar gilla bättre, tex en bit matta. Tillför gradvis strö till den låda som har mattan i sig och klipp bort en bit av mattan så att det till slut bara är strö i lådan. Flytta gradvis tillbaka lådan till sin ursprungliga plats.
Om katten slutar använda lådan efter det att den flyttats till en ny plats,
så har katten förmodligen haft en stark preferens för just den plats där lådan stod först.
Försök ställa tillbaka lådan på sin ursprungliga plats och vänta tills katten använder lådan normalt igen. Börja då gradvis att flytta lådan mot det ställe man vill ha den på samtidigt som man täcker ytorna där lådan stått tidigare med något repellerande material.
Om katten kissar eller bajsar utanför lådan då den är emotionellt störd av något,
så kan beteendet vara en protestmarkering, en ofrivillig defekering p.g.a. rädsla eller att katten drar sig för att använda lådan om den står i en alltför utsatt placering.
Försök att komma på vad som stör katten och desensibilisera till dtta stimuli om möjligt. När man inte kan ha uppsikt över katten kan man stänga in den med låda och övrigt nödvändigt i ett lugnt och tryggt rum.
Om katten använder både lådan och andra områden efter en sjukdomsperiod,
så kan en vana att använda alternativa toaletter ha uppkommit efter ”olyckor” under sjukdomsperioden.
Försök träna rumsrenhet som ovan. Bryt vanan. Var särskilt noga med rengöring av lådan. Undersök vilken preferens katten har vad gäller kattströ.
Om hälsoproblem verkar vara orsaken till att katten sätter sig precis utanför lådan,
så kan kronisk sjukdom såsom tex ledartrit/-artros, senilitet mm göra att det är smärtsamt eller besvärligt att ta sig upp i lådan.
Försök att underlätta för katten genom att ha mycket låga eller inga kanter alls på toaletten. Man kan hälla kattströ direkt på stadig och icke glidande bricka eller plastskynke.
Om katten föredrar att använda handfatet eller badkaret som toa,
så kan den ha preferens för platsen eller ytan.
Försök att sätta kattlådan i badkaret och gradvis flytta bort den då katten använder den rutinmässigt eller ha alltid en decimeter vatten stående i handfat/badkar.
Guldveterinärens övriga tjänster.